Verkfiske

Fiske med ryssja i bäckar

 

Verkfiske med ryssjor i bäckar, ingick länge i Björköbornas fördelning av fiskevattenområden. Verkfisket startade tidigt på våren och fångsten bestod mest av id, men också abborre, gädda, stäm och mört var vanliga.Verkfiske pågick fram till 1930-talet. Barnen fortsatte leppa (fånga fisk med håv) i några bäckar. År 1951 godkändes lagen om fiske (503/1951) och verkfiske förbjöds. På Björkö, Lappörarna, Rönnskär, Slåttskär och Valsörarna fanns det sammanlagt 38 verkbäckar. 

---

Verkfiske med ryssjor i bäckar har länge ingått i skiftesfördelningen av fiskevattnet och har pågått under en lång tid. Redan år 1613 nämns ryssjor i verkar och strömmar. De bäckar där fiske försegick fördelades mellan de tre skiften som fanns på Björköby enligt ett uppgjort roterande system. Fördelningen av de olika verkbäckarna har ändrats med tiden. Landhöjningen gjorde fiskrika bäckar värdelösa och nya kom i bruk. Fisket i de årade bäckarna pågick fram till början av 1930-talet då verkfisket småningom avtog.

Verkfisket startade tidigt på våren, så snart snön smälte och det började rinna vatten i bäckarna, men innan det blev öppet vatten. Verkfisket pågick i 3-4 veckors tid. 

Bäckarna var ursprungligen naturliga men i många fall fördjupade och uppdämda. Stenbroarna dämde upp vattnet längs bäcken och ryssjan placerades ut vid broöppningen, som delvis var stängd med stenar. Till storleken var verkryssjan något större än en landryssja, men med samma proportioner förutom att armen saknades. Ryssjans format kunde variera beroende på bäckens djup och bredd. Verkryssja täcktes med granris så att fisken inte ser den och  går in i ryssjan, granriset fungerade också som skydd från fåglarna så att fåglarna inte äter upp fisken. Ryssjan togs upp då den tömdes vilket gjordes var och varannan dag. I de mindre bäckarna vittjade man ryssjan på morgonen 4-5 tiden. Vid Tjuggan, som var den bästa verkbäcken, fanns en bastu byggd för övernattning under verkfiskeperioden. 

Verkfisket var inte enbart ett lagarbete, även enskilda personer kunde idka verkfiske i de bäckar som rann ut vid deras ägor. Senare när fisket minskade blev det mera fritt att välja ryssjeplats för verkfisket. En del av verkbäckarna användes ända fram till 1950-talet. År 1953 beslöts att fisket i alla verkbäckar skulle fridlysas, vilket helt satte punkt för framtida verkfiske. 

Ett undantag från fisket i bäckar utgjordes av barnens fiske med leppor (håv). Varje vår skyndade sig skolungdomarna till verkbäckar för att få den största möjliga fiskfångsten. Skolan ordnade vårutflykt till Krokgrånnsbäck, där man gjorde upp lägereld och stekte den nyinfångade abborren. Ännu in på 1990-talet fortsatte barnen att leppa fisk i bäcken.